Vår skola ligger verkligen på historisk mark, något jag tagit upp i ett tidigare inlägg. Varje år jag har en historieklass brukar jag förlägga en lektion uppe på Rösaring, den labyrint som ansluter till processionsvägen. Det finns verkligen mycket att berätta om denna plats. För det första finns det mycket att säga om terrängen som formats av istiden och om landet som ständigt stiger, om Uppsalaåsen och den viktiga plats detta en gång kan ha varit med tanke på läget norr om Birka och centralt i förhållande till dåtidens "motorväg" mellan Stockholm och Uppsala. För det andra kan man tala om riterna och om hur de har förändrats över tid. Spår har visat att människor levt på den här platsen ända tillbaka till bronsåldern. Gamla ortnamn som Ulltuna är namngivna efter dåtidens fruktbarhetsgud Ull, en gud som vi under vikingatiden känner som Frö eller Frej. Det finns flera alternativa teorier kring denna rituella plats och en är att månens position kan ha betytt mycket för val av tidpunkt när det gäller olika riter. Själva processionsvägen är daterad till vikingatid enligt kol 14-metoden.
 |
| Rösaring våren 2009 |
Gertie,
SvaraRaderaKommer med det du skriver och tänka på den fornnordiska religionen och skolans förhållande till denna. Det är lite synd tycker jag att den fornnordiska religionen hamnat så i skymundan i Religionskunskapen i skolan.
Även om den inte finns i stort sätt idag, bortsett från Sveriges asatrosamfund, så är religionen som sådant intressant. Det finns många intressanta frågor relaterade till myter, schamanism, riter och så vidare inom den här religionen.
Men det lilla jag har lyssnat in från andra studenter på lärarutbildningen tyder på att det här med Fornnordisk religion kan vara på väg att återkomma. Om det stämmer eller inte vågar jag inte uttala mig om. Men jag är positivt inställd till att denna religion kommer in i Religionsundervisningen. //Frekar06
Ja, Asatro och nypaganism är intressanta som utgångspunkter till flera diskussioner och kopplingar, bland annat till dagens naturreligioner och hindusimen som räknas som en av världsreligionerna. Framför allt tycker jag att det är intressant att fundera kring nypaganism som en del av new age-rörelsen. Handlar fascinationen av asatron om identitetsskapande och hur ska man förstå new age i allmänhet och nypaganismen i synnerhet i förhållande till vårt kristna kulturarv i det sekulariserade samhälle vi lever i? Som historielärare är det intressant att diskutera asatron utifrån frågor om historiebruk.
SvaraRaderaSom jag läser det centrala innehållet i den nya 50p-kursen för de yrkesinriktade programmen så ryms alla dessa perspektiv.
• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
• Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
• Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
• Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.
• Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
• Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.